2014-04-28

Jag heter inte Miriam

Majgull Axelsson är med nya boken Jag heter inte Miriam (Brombergs) tillbaka i samma oförglömlighetsklass som Aprilhäxan. 
Det här är en bok jag kommer att ha i tankarna länge.
Miriam, som har levt sitt liv som tandläkarfru i Nässjö fullständigt förutsägbart, välordnat och kontrollerat firar sin 85-årsdag med familjen och plötsligt säger hon det oväntade "Jag heter inte Miriam". Det familjen tror är ett utslag av demens är alldeles sant. Miriam, som föddes som den romska flickan Malika, har levt hela sitt liv med en stulen identitet sedan hon som sextonåring insåg att chanserna till överlevnad på platser som Ravensbrück var bättre för en ung judiska kvinna än för en romsk eftersom romerna stod längst ner i koncentrationslägrens hierarki. Hon hade starka skäl till att förneka sitt ursprung, samhällets syn på romer då, i efterkrigstidens Sverige och nu är lika.
Berättelsen växlar mellan olika tidsplan i Miriams/Malikas liv och läsaren får följa hennes tankar kring det som sker - ibland är de mer osentimentalt avfärdande, ibland betydligt mer känslosamma och det är inte alltid rationellt hur, vilket gör denna bok så gripande eftersom den aldrig blir övertydlig. Fakta som vävs in i berättelsen gör den trovärdig och jag häpnar kanske allra mest över den svenska aningslösheten och förnumstigheten som möjliggjorde förföljelserna av romer i Jönköping 1948 och som än in i nutid har lämnat fältet öppet för dagens främlingsfientlighet.
Viktig och angelägen bok - och så bra!

  

2014-04-23

Världsbokdagen

En viktig dag för alla människors rätt till utbildning och yttrandefrihet. 
För läsning och demokrati. För utbyte av information, tankar och känslor.
För boken - i hela världen.

2014-04-20

Rackarns vilken bra bok

Det var bara tvunget att läsa Sommaren utan regn av Maggie O'Farrell (Etta förlag) i påsk.
Och det här var verkligen en bok så helt omöjlig att lägga i från sig så jag var tvungen att använda den extra långa fredagen till att helt gå upp i familjen Riordans liv den där sommaren utan regn 1976. Pappa Robert går ut för att köpa tidningen och kommer helt enkelt inte hem igen. Hela familjen, mamma Gretta, barnen Michael Francis, Aiofe och Monica som har så fullt upp med annat, måste träffas och göra upp med ett och annat. Och det är så bra beskrivet att man bara måste engagera sig.
Missa inte!

2014-04-17

Läser i påsk


Anna Larsdotter: Stig Lindberg (Historiska Media)
Majgull Axelsson: Jag heter inte Miriam (Brombergs)
Hannah Kent: En mörderska bland oss (Damm förlag)

2014-04-14

Rysligt elegant påskläsning

Kanske några lediga dagar i påsk och då passar väl lite bra krimläsning fint? Fredrik T Olssons Slutet på kedjan (Wahlström & Widstrand) är som Da Vincikoden, fast mycket mycket bättre. Kryptologen William Sandberg kallas mot sin vilja in för att knäcka koden som kan förhindra en stor katastrof. Lite genetisk kod, lite virushot och framförallt så elegant och smart upplagt.
Läs, men avsätt tid för den är klart "unputdownable".

2014-04-09

Onedläggningsbart

Vissa böcker är helt enkelt onedläggningsbara - unputdownable
(Waterstones Piccadilly)

2014-04-03

Klassiker 2.0

Det är lite inne att skriva om en klassiker. Joanna Trollope har skrivit sin version av Förnuft och känsla och Val McDermid gör Northanger Abbey till sin i the Austen project.
Just nu läser jag Mary Jones historia: nedtecknad av mig själv och alldeles uppriktig - om mitt liv samt om Dolores & John Silver så som jag fått det berättat för mig av dom själva (Wahlström & Widstrand). Med hjälp av Elin Boardy får vi köksflickan Mary Jones version av det som hände på Stevensons Skattkammarö.
Bra bok och ett bra sätt att hålla liv i klassikerna tänker jag.

Man kan aldrig ha för mycket ögonskugga.

Linden, Jenna, Sudden, Jossan och Eva Zackrisson har bestämt sig för att aldrig bli som handbollstjejerna. Det där med ögonskuggan räcker ett tag för att bryta med konventionerna i Kalmar (med omnejd), men till slut kommer småstaden ifatt dem.
Man kan ju också fråga sig vilka som drog det längsta strået på lång sikt, jägarinnorna eller handbollstjejerna.
Jag, som har gått på gymnasiet i Kalmar fast 15 år tidigare, känner igen mig i mycket i Tove Folkessons Kalmars jägarinnor (Weyler förlag). Det är så bra och tänkvärt skrivet det här.