2015-09-20
Att skjuta hästar
Spanska inbördeskriget 1936-1939 fick tiotusentals från hela världen att resa till Spanien för att strida i de Internationella brigaderna och "slå Franco på käften". Många kom aldrig hem igen.
Alfons Andersson har sextio år senare plockat fram sina dagböcker och ser tillbaka på tiden i Spanien. Han minns kylan, de tröstlösa förutsättningarna och rädslan, men också vänskap, hjälp från lokalbefolkningen och det vackra Spanien.
Han minns också hur krig får människor att göra saker de aldrig hade gjort under andra omständigheter, som att skjuta hästar till exempel.
Den här boken är så bra och också viktig, som alla böcker som försöker beskriva vad krig gör med människor och också vad sprängkraften i en politisk övertygelse av vilken sort det än är betyder. Helt andra förutsättningar, men boken påminner i sättet att skriva ibland om Kristina Sandbergs trilogi om Maj
Läs den!
2015-09-13
Tisdagsklubben
Jag gillar Tisdagsklubben (Forum) av Anna Fredriksson lika mycket som jag gillade Sommarhuset (Månpocket).
Anna Fredriksson är helt enkelt fenomenal på att beskriva så att man precis känner den där obehagliga, obekväma eller för den delen också den där glada och goda känslan som huvudpersonerna i romanerna känner. I Sommarhuset var det syskonens relationer och vad som händer med syskonkärleken och arvet när mamman plötsligt dör.
Tisdagsklubben handlar om Karin, kock på ett äldreboende, med ett liv som rullar på och som hon antar att hon trivs med. När hennes man Sten får en stroke förändras det mesta och de gamla vännerna och grannarna blir plötsligt ganska osynliga och besvärade. Även om Sten med tiden blir fysiskt återställd så är han olik sig och har blivit en helt annan person. En kurs i finare asiatisk matlagning där hon lär känna den livsglada Monika och Henrik, motsträvig kursledare, får Karin att omvärdera sitt liv. Och det är aldrig försent för förändring.
En svensk Joyo Moyes, tycker jag.
2015-09-08
Du är vad du läser
Skaffa dig en världsbild baserad på fakta och inte på fördomar. Hela sanningen och sammanhanget finns inte i mediernas bild av världen, det är helt enkelt nödvändigt att läsa en bok emellanåt eller att lyssna på någon klok och kunnig person som Hans Rosling eller Johan Rockström.
Du blir smartare och världen blir helt enkelt lite bättre.
2015-09-06
En saga om tidens väsen
Sei ikiru - Att leva. Just nu och för närvarande i varje ögonblick.
Ruth Ozeki: En saga om tidens väsen (Forum) hör utan tvekan till en av mina årsbästa böcker 2015.
Det är som en saga, men likt en rysk docka innehåller sagan flera olika berättelser och spår och när jag slår igen boken är det som att jag har fått leva med huvudpersonerna ett slag och lite sorgligt är det att boken är slut och de fortsätter var och en åt sitt håll.
Nao är 16 år och trött på sitt eländiga liv i Tokyo. Efter att hennes pappa har förlorat jobbet i Kalifornien har familjen varit tvungna att återvända till Japan där sådana som har bott i Amerika står lägst i skolans hackordning. Att skriva får henne att överleva och hon skriver dagbok om sitt liv, sin deprimerade pappa, sin ständigt övertidsjobbande mamma, sin gammelmormor, en 104-årig zenbuddistisk nunna och om kamikazepiloten, gammelmormors bror som motvilligt dog för sitt land.
Ruth är författare och bor på en ö i Kanada på andra sidan Stilla havet. En dag hittar hon en väl inslagen Hello Kitty-låda som har spolats upp på stranden och i lådan ligger Naos dagbok, en bunt brev och ett armbandsur. För Ruth blir allt annat än att ta reda på vem Nao är, hur Hello Kitty-lådan har hamnat just på hennes strand och varför det känns som att Nao skriver direkt till henne helt oviktigt.
Den här boken är måsteläsning tycker jag. Den tar tid att läsa, men man blir lite bildad på kuppen och man måste inte förstå allt man läser. Ibland duger känslan av att det är sådär riktigt bra och klokt gott nog.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)