Ormen i Essex

"London 1893. Cora Seaborn är ung, har just blivit änka, och nu förväntar sig omgivningen att hon ska snöra på sig korsetten, klä sig i svart och dra sig tillbaka. Men äktenskapet var inte särskilt lyckligt, och rollen som viktoriansk societetsfru passade aldrig den egensinniga och frihetstörstande Cora."
Detta är upptakten till Sarah Perry: Ormen i Essex (Albert Bonniers förlag), en riktigt bra bok, som med stor säkerhet kommer att bli en av mina absoluta favoriter 2018, möjligen min årsbästa. Cora bestämmer sig för att flytta från London och ger sig av till Colchester i Essex tillsammans med sin son och sin väninna Martha. Rykten om en fasansfull sjöorm har skapat hysteri hos lokalbefolkningen och inspirerad av paleontologen och fossilsamlaren Mary Anning bestämmer sig Cora för att försöka ta reda på vad det är som skrämmer Essexborna så och hon får hjälp av traktens präst William Ransome.
Det är en innehållsrik bok om kärlekens och vänskapens många skepnader, om viktoriansk sjukvård, om masshysteri, om Arts & Crafts-rörelsen och inte minst om samhällets konventioner och varför det är viktigt att strunta i dem och gå sin egen väg.