Slutet på sommaren

En sensommarkväll 1983 försvinner en liten pojke från en gård på skånska slätten. Trots att hela bygden engagerar sig i sökandet hittas han inte, och ryktena och misstankarna sprids snabbt.
Pojken som försvinner och som aldrig hittas är Veronicas bror Billy. Hon har tagit sig vidare på egen hand, men tjugo år senare dyker en person upp som tvingar henne att återvända till den där sommaren som aldrig tog slut. Veronica måste tillbaka till Skåne och försöka ta reda på vad som egentligen hände, något som ingen i byn verkar vara det minsta intresserade av att hjälpa henne med.
Hon förstår snart att det var många i familjens närhet som hjälptes åt att gräva ner både det ena och det andra, bokstavligt och bildligt.
Anders de la Motte, som för UltiMatum (uppföljaren till MemoRandom) 2015 fick Svenska Deckarakademins pris för bästa svenska deckare, har med Slutet på sommaren (Forum) skrivit något helt annat. Det är en spänningsroman, men mycket av spänningen ligger i det vardagliga och vad som driver oss att göra de val vi gör. Jag tycker att det finns både lite av de tidiga Wallanderdeckarna och en klar Nessersk känsla i boken och jag gillar den verkligen. Helt enkelt perfekt för den som vill ha en sträckläsningsbok som också stannar kvar efter att man har läst ut den.