Bara namnet, De obotliga optimisternas klubb, får en ju att bli lässugen - det behövs helt enkelt lite fler som ser ljust på saker och ting. Författaren Jean Michel Guenassia, tidigare advokat och manusförfattare för TV, tog sju år på sig att skriva boken (Norstedts) och det är förmodligen därför ingen av de över 600 sidorna känns överflödig. Paris 1959, Michel 12 år är son till en fattig italiensk invandrare och en högborgerlig fransyska och kulturkrockarna blir kraftiga när släkten träffas. På Michels andra hem, Café Balto kan man få lite andrum och t ex spela fotbollsspel. En dag upptäcker han en brokig skara som träffas längst in på caféet för att spela schack, De obotliga optimisternas klubb vars medlemmar är östeuropéer i Parisexil hjälper Michel att få perspektiv på tillvaron.
Lite myllrande som Fellinis Amarcord är det allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar